Nyhet: 2016-12-05
Flytbrygga, foto av Louise Eriander.
Den småskaliga kustexploateringen, som bryggor och marinor, påskyndar förlusten av ålgräs i Bohuslän. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Ålgräs (Zostera marina) brukar kallas havets barnkammare och är viktigt för en lång rad organismer i havet, däribland unga torskar. Men sedan 1980-talet har 60 procent av allt ålgräs i Bohuslän försvunnit till följd av försämrade siktdjupsförhållanden och fintrådiga alger, orsakade av övergödning och överfiske.
−Samtidigt byggs det i grunda vikar längs Bohuskusten och det är ytterligare ett hot för det redan minskade beståndet av ålgräs längs kusten, säger Louise Eriander vid institutionen för marina vetenskaper.
I en tvärvetenskaplig studie har Louise Eriander undersökt de negativa effekterna av skuggning från bryggor och marinor längs Bohuskusten, samt vilket skydd som ålgräsets har gentemot exploatering.
− Vi ser att skuggning från bryggor leder till att ålgräset har svårt för att växa på ett avstånd av upp till åtta meter från bryggan. Och flytbryggor har större negativ påverkan jämfört med pålade bryggor. Vid flytbryggor är förlusten alltid total.
Idag påverkas en yta på cirka 480 hektar ålgräsbotten negativt av skuggning från bryggor och marinor längs Bohuskusten. Det motsvarar över sju procent av den nuvarande ålgräsutbredningen i området.
−Studien visade dessutom att ålgräs i praktiken har ett överraskande svagt skydd gentemot fortsatt exploatering. En stor majoritet av bryggärenden i ålgräsängar fick godkänt, till och med när de befann sig inom skyddade områden, säger Louise Eriander.
Ålgräsrestaurering skulle kunna fungera som ett effektivt hjälpmedel för att påskynda återhämtning och för att minimera förluster kopplade till exploatering.
Louise Eriander och hennes forskarkollegor har i sina studier utvecklat nya metoder för att restaurera ålgräs.
− I Bohuslän rekommenderas att ålgrässkott skördas och planteras för hand med hjälp av dykning. Det är en tidskrävande och kostsam procedur, men den fungerar mycket bra i områden med goda ljusförhållanden.
Studier i de södra delarna av Bohuslän, där de största förlusterna av ålgräs har skett, visar att gräset inte längre kan växa i områden där stora ängar försvunnit. Dessutom fortsätter förlusterna på grund av självgenererande processer. Därför är det viktigt att stärka skyddet för ålgräs eftersom förluster kan leda till ekosystemskiften.
− Ålgräsängar stabiliserar botten och ger klarare vatten. Men när en äng försvinner rörs sedimentet lättare upp och försämrar vattenkvaliteten. Samtidigt kan drivande algmattor ta över området vilket motverkar återetablering av ålgräs. Resultaten visar att dessa problem sprider sig i södra Bohuslän idag vilket gör det mycket svårt att restaurera förlorade ängar. Det är därför av största vikt att skydda kvarvarande ängar.
Avhandlingens namn: Restoration and management of eelgrass (Zostera marina) on the west coast of Sweden
Handledare: Per-Olav Moksnes (Docent)
Biträdande handledare: Lena Gipperth (Professor)
Kontakt:
Louise Eriander, e-post: louise.eriander@marine.gu.se, telefon: 072–732 0327
Foto:
Bild 1: Flytbrygga, fotograf Louise Eriander.
Bild 2: Ålgräs (Zostera marina) från en grund ålgräsäng på Orust, fotograf Louise Eriander.
Bild 3: Ålgrässkottets struktur, där även de delar som befinner sig under sedimentytan (rötter och rhizome) syns. Illustration av Louise Eriander.
Bild 4: Porträttbild av Louise Eriander, fotograf Magnus Eriander.
Artikeln publicerades först på: science.gu.se
