Nyhet: 2017-09-07
Den ökande förekomsten av fästingar, TBE och borrelia i Sverige skapar en stor oro hos befolkningen och påverkar hur människor rör sig i naturen. Det visar en ny avhandling från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, som är den första beteendestudien av fästingfrågan.
Risken att bli smittad av de fästingburna sjukdomarna borrelia och TBE ökar i landet, delvis beroende på ett varmare klimat, och 2017 väntas bli ett nytt rekordår för TBE.
I en landsomfattande undersökning har nationalekonomen Daniel Slunge studerat 1 500 människors riskuppfattning och skyddsbeteende kopplat till fästingar och fästingburna sjukdomar. Över 40 procent anser att fästingbett utgör en ganska hög eller mycket hög risk för deras hälsa.
− Denna oro har resulterat i ett ändrat friluftsbeteende. Drygt 20 procent uppger att de undviker vissa områden eller aktiviteter. Till exempel uppgav flera personer att de låter bli att gå i skogen, inte plockar bär eller svamp, och håller sig till grus- och asfalterade vägar, säger Daniel Slunge.
En annan slutsats är att människor är villiga att betala betydande summor i ökade reskostnader för att minska risken för fästingar, borrelia och TBE i samband med vistelser i naturen. Den genomsnittliga betalningsviljan för att undvika högriskområden är cirka 680 kronor för varje resa.
Trots att över 60 procent av de som medverkade i studien uppger att de ofta eller alltid använder långbyxor och långärmat, eller kontrollerar att de inte fått fästingar efter att ha vistats i skog och mark, är fästingbett mycket vanligt. En tredjedel hade fått ett eller flera fästingbett det senaste året och två tredjedelar hade någon gång blivit biten av en eller flera fästingar. Något som tyder på att många har svårt att skydda sig mot fästingbett.
− Mot bakgrund av studiens resultat och den ökade förekomsten av TBE och borrelia är det dags att se över hur man strategiskt hanterar detta ökande hot mot folkhälsan. Ökade informationsinsatser om hur det går att skydda sig mot fästingbett och TBE viktiga, säger Daniel Slunge.
En stor andel av de personer som deltog i undersökningen kände inte till att det finns ett vaccin mot TBE. Bara runt en tredjedel visste att TBE inte kan behandlas med antibiotika.
− En utmaning i informationsarbetet är att skapa en medvetenhet om hur man skyddar sig utan att samtidigt öka oron för att vistas i skog och mark. För att bryta trenden med ökande TBE-fall är det också dags att överväga om någon form av subvention bör införas för att öka andelen som vaccinerar sig mot TBE, säger Daniel Slunge.
Resultatet visar att en subvention som gör det gratis att vaccinera sig mot TBE kan öka vaccinationsgraden i riskområden till cirka 80 procent, med störst effekt på hushåll med låg inkomst, där vaccinationsgraden idag är låg.
Daniel Slunge försvarar sin avhandling fredagen den 8 september kl. 10:15 på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Länk till avhandlingen "Essays in Environmental Management and Economics: Public Health, Risk and Strategic Environmental Assessment"
FOTO: JOHAN WINGBORG
Artikeln publicerades först på: economics.handels.gu.se
