Nyhet: 2017-09-21
Vad händer när ett misstänkt brott, som utförts i Chile, tas upp i en domstol i Skellefteå?
Om några veckor startar tingsrättsförhandlingarna, på ena sidan gruvbolaget Boliden, på den andra sidan de boende i Arica, Chile. Linda Soneryd och hennes chilenska kollega skall följa vad som händer i domstolen.
- Vi är intresserade av vad som händer i processen och hur ansvarsfrågor kan förstås utifrån makt, kunskap och omsorg om den andre, säger professor Linda Soneryd. Själva juridiken lägger vi åt sidan.
1985 betalade Boliden ett chilensk bolag för att ta hand om deras våtverksslam, en restprodukt från Bolidens gruvverksamhet. I uppgörelsen fanns en överenskommelse om att slammet skulle tas om hand på ett miljöriktigt sätt, men företaget dumpande sammanlagt 20 000 ton direkt på marken utanför staden Arica, några år senare gick företaget i konkurs. På 90-talet byggde den chilenska staten bostäder för fattiga invånare i närheten och det dröjde inte många år förrän barnen började uppvisa oroväckande symptom.
- Det hade lekt i slamhögarna och några fick svårt att gå och andra fick cancer. Man uppmätte höga halter av arsenik i deras blod och misstankarna föll givetvis på slamhögarna.
Invånarna har stämt både den chilenska staten och ägarna till det konkursade bolaget och har fått en viss ekonomisk kompensation av den Chilenska staten. Nu företräder advokatbyrån Carat i Stockholm invånarna och har stämt Boliden. Advokatbyrån tar inte betalt för att driva processen.
- När själva förhandlingarna startar kommer inte några chilenska målsäganden att närvara, konstaterar Linda Soneryd. En viktig aspekt i projektet är därför hur de drabbades förgiftade kroppar på andra sätt reser från Chile till Skellefteå - i form av expertkunskap, bevismaterial som samlas i pärmar i Skellefteå tingsrätt samt genom företrädare som advokater och medicinska experter.
Hennes främsta forskningsområden är miljösociologi och teknik- och vetenskapsstudier.
- Jag har intresserat mig för hur engagerade individer och/eller grupper kan delta i beslut som har miljöpåverkan. Detta är ett intressant fall ur flera perspektiv.
Sedan 80-talet, då händelsen ägde rum, har den internationella miljölagstiftningen skärpts, men problematiken finns kvar. Det är ett komplext fall, som väcker generella frågor om globalisering, geografiska avstånd och hur vi kan förstå ansvar i ett mycket bredare perspektiv än det juridiska.
- Snarare än att se detta som ett unikt fall vill vi diskutera miljöansvar ur ett bredare perspektiv. Vi behöver också reflektera över hur vi lever i de rikare delarna av världen, och den påverkan vår konsumtion har på djur, natur, och människor på andra sidan jordklotet.
Men på grund av att det funnits en stark tendens att individualisera ansvaret på miljöområdet – tex. genom att framhålla individers möjlighet att ta ansvar genom att konsumera rätt eller att sopsortera, så pratar forskarna i detta projekt hellre om omsorg och omsorgspraktiker än om ansvar. Hur kan vi odla relationer som innebär omsorg om natur och levande varelser trots stora distanser både i tid och rum?
Att människor börjar reflektera över att denna giftskandal överhuvudtaget har hänt, och att ett land som Sverige, som är känt för att vara ett föregångsland i miljöfrågor i många fall, varit involverat, är också viktigt för de drabbade.
- Invånarna är inte i första hand intresserade av ekonomisk ersättning utan de vill att detta ska bli allmänt känt att detta har hänt.
Projektet “Assembling transnational toxic bodies: Embodying and mobilizing responsibility on the ‘Arica Victims KB v. Boliden Minerals AB’ case” stöds av SeedBox som är ett internationellt samarbete för miljöorienterad humaniora med bas på Linköpings universitet och som finansieras av Mistra och Formas.
Artikeln publicerades först på: socav.gu.se
