Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Operativa samverkan och SDGs - fallstudier

KTH Water Centre

Kontaktuppgifter

Namn: Karin Larsdotter
Lärosäte: KTH
E-post: karinlar@kth.se
Hemsida: https://www.kth.se/water/

1. Kort beskrivning av fallstudien

WaterCentre@KTH arbetar med samverkan genom tre verksamhetsområden:

  • Kommunikation: seminarier och workshops, utställningar, websida, press, nätverkande och populärvetenskap
  • Partnersamarbete: att skapa nya och oväntade partnerkonstellationer, gemensamma utvecklingsagendor, gemensamma kommunikationsaktiviteter mm
  • Katalysera FOU: stimulera, underlätta och leda processer som leder fram till finansiering av nya forsknings- och innovationsprojekt i samarbete med partners i näringsliv, myndigheter, kommun, och civilsamhälle.


Exempel på aktuella projekt:
a) Smarta vattennät i Stockholm, med Stockholm Vatten och Avfall
b) digitalisering och smart underhåll inom urban vatten och transport (MISTRA). KTH, RISE, LiU, Chalmers, LU, Stockholms Stadshus AB, Stockholm Vatten AB, Göteborgs Stad, Skellefteå kommun, Trafikverket, VTI m.fl..
c) Återvinning av vatten och värme samt systemeffekter och hållbarhet (FORMAS). I Stockholm Exergi AB, Stockholm Vatten och Avfall AB, HSB, Akademiska Hus, Einar Mattsson
d) Testmiljö för marin ekologi och robotik på Värmdö, med Värmdö kommun
e) Testbädd för vattenrening på Sandön, med Värmdö kommun (Vinnova).
f) Jämförelse av nya decentraliserade och mer hållbara försörjningssystem för vatten och sanitet i Kenya och Indien (FORMAS).
g) ”Circular Water Challenge” med SEI, Nordiska Skärgårdssamarbetet, Värmdö kommun, kommuner på Åland och Finland för att hitta nya mer hållbara VA-lösningar på öar med vattenbrist i Östersjön.
h) KTH äger och driver tillsammans med IVL försöksanläggningen Hammarby Sjöstadsverk, där teknologi och metoder för framtidens VA-teknik utvecklas ihop med industriaktörer som Xylem, General Electric och Stockholm Vatten och Avfall AB. http://sjostad.ivl.se/
i) seminarier och offentliga evenemang med partners inom havsmiljö, beteendevetenskap för vatten och sanitet, innovation och affärsutveckling, mm.
j) utställningar kring ny vattenteknik 

2. Resultatfigur från SDG Impact Assessment Tool

Resultatfigur KTH

3. Viktigaste resultat/lärdomar

En centrumbildning med fokus på hållbara vattensystem adresserar naturligt många SDG:er. Detta beror på att vatten, även om de adresseras främst under SDG 6 och 14, även knyter an till många andra SDG:er. Vissa delmål beror på vattenrelaterade aspekter, andra påverkar i sin tur vattentillgång och kvalitet positivt eller negativt.

4. Hur skulle nya samverkansinitiativ kunna förstärka resultatet?

KTH Vattencentrum knyter till sig forskning på hela KTH inom vatten, men samtidigt inom vitt skilda discipliner. Centret samverkar redan med många samhällsaktörer, men detta kan självklart alltid stärkas. För att nå de globala målen behöver alla aktörer hjälpas åt, och Vattencentrum kan vara en sådan naturlig samlingspunkt för sektorn. Ett universitet kan vara en neutral plats att diskutera samhällsutmaningar och tänka fritt kring lösningar. KTH är ett tekniskt universitet och har sin tyngdpunkt och historia inom vattenbyggande. Att strategiskt samverka med andra högskolor med annat fokus, med näringsliv, beslutsfattare, civilsamhälle och att ha en än mer global utblick kan vara utvecklingsområden för framtiden.


 

Gender Contact Point

Kontaktuppgifter

Namn: Paula Wennberg
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
E-post: paula.wennberg@ltu.se
Hemsida: https://www.ltu.se/centres/cdt/Gender-Contact-Point1.

1. Kort beskrivning av fallstudien

Gender Contact Point är universitetets resurs-och samverkansplattform som bildades för att underlätta för regionens företag, offentlig sektor och andra aktörer att ta del av och få nytta av forskningens resultat och kunskap inom genus, jämställdhet, mångfald och innovation. Gender Smart Arena som är ett pågående projekt inom plattformenbedrivs i samarbete med forskare från flera olika discipliner, IT-företag och kommuner. Syftetär att vidga perspektivet på innovation och hur nya innovativa genusmedvetna affärsmodeller kan stärka affärs-och verksamhetsutveckling i organisationer. Samverkan är givande för alla parter. De externa parterna efterfrågar användbar kunskap baserad på vetenskap och forskningens kvalitet förbättras när frågeställningar vrids och vänds från olika perspektiv.

2. Resultatfigur från SDG Impact Assessment Tool

Resultatfigur från LTU

3. Viktigaste resultat/lärdomar

Med hjälp av SDG Impact Assessment Tool kunde vi på ett strukturerat sätt ta oss an de globala målen och få en djupare förståelse för hur vår resursplattformrelaterar till och bidrar till de olika målen. Eftersommetodiken handlar om att gåigenom samtliga SDG:er och göraen bedömning av påverkan för varje enskild SDG noterade vi även indirektpåverkan samthur olika SDG:er påverkar och interagerar med varandra, något som annars lätt hade kunnat förbises. Genom att göra en grundlig analys fick vi möjlighet att reflektera både över möjligheter och risker och hur vi kan förbättra vår påverkan ytterligare.

4. Hur skulle nya samverkansinitiativ kunna förstärka resultatet?

Innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer kan ge lösningar och svar på hur samhällets utmaningar kan bemötas. Det är också viktigt att forskningsresultat förnyas och fördjupas både för den mer teoretiska forskningen och den tillämpade och interaktiva forskningen samt att forskningsresultat kommer till användning i samhället. Inom ramen för det pågående projektet Gender Smart Arena har vi fåtten möjlighet att arbeta medstrategiska frågorsom handlar om att säkerställa långsiktig och hållbar samverkan mellan universitet, företag, offentlig sektor och andraaktörerinomgenus, jämställdhet, mångfaldoch innovation. En kritiskfaktor för långsiktig samverkan ärfinansiering eftersom hittills har verksamhetenvid Gender Contact Pointfinansierats med projektmedel.Partnerskapet kommer attutvidgas och vi håller på attskapa en mer långsiktigoch hållbarsamverkans-och finansieringsmodellför Gender Contact Pont.


 

SLU

Institutional strengthening for catalysing forest sector development project in Ethiopia

Kontaktuppgifter

Namn: Marnie Hancke, Ylva Hillbur
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet
E-post: marnie.hancke@slu.se; ylva.hillbur@slu.se
Hemsida: https://www.slu.se/en/collaboration/international/slu-global/projects-and-themes/programmes/ethiopias-forest-sector/

1. Kort beskrivning av fallstudien

Fallstudien baseras på ett projekt som syftar till kapacitetsbyggnad inom den etiopiska skogssektorn. Projektägare är myndigheten Ethiopian Forest and Climate Change Commission(EFCCC). Projektet är omfattande och de delar av projektet där det svenska konsortiet (SLU, Skogsstyreslen & EcoInnovation Foundation) är involverade i är: (1) stöd till kapacitetsbyggnad på EFCCC, (2) genderfrågor i skogssektorn, (3) ett Trainers-of-Trainers program för stärkandet av skogsrådgivning, (4) ett pilotprojekt med ambitionen att introducera småskalig träindustri, (5) forskning och utveckling kring biodiversitet i brukade skogar och (6) kunskaps och kapacitetsbyggnad kring grön infrastruktur i etiopiska städer.

2. Resultatfigur från SDG Impact Assessment Tool

Resultatfigur från SLU

3. Viktigaste resultat/lärdomar

Förkunskap om de 17 målen krävs, på lägsta nivån att man har läst (och förstått) målen med tillhörande targets. Att målen ska sorteras i arbetet med verktygen är en viktig del i att upprätthålla ett slags flyt i energinivån på diskussionen, dvs hög energinivå där man ser en direct positive impact, lägre energinivå för no impact eller negativa impact. Det händer lätt att enbart se och diskutera de positiva effekterna, man får vara ärlig med den negativa påverkan. Här skulle kunna finnas en möjlighet till vidareutveckling av verktyget som tillåter delad positiva och negativa effekter på ett mål (halvtomma rutor). Viktigt att ha ett öppet diskussionsklimat (och en samtalsledare som låter alla komma till tals) då vi upplevde flera gånger under diskussionen att tankegången och -kopplingar tog olika riktningar i olika hjärnor. Ytterligare utvecklingsförslag av verktyget: möjliggör en viktning av påverkan på målen.

4. Hur skulle nya samverkansinitiativ kunna förstärka resultatet?

På en övergripande nivå kan valet att plocka in ytterligare en eller flera samverkanspart tillföra kompetens som tidigare saknades. Det måste dock inte ske genom att plocka in en ny partner utan genom att nyttja olika aspekter/avdelningar i en stor organisation som redan är partner. Att koppla till nya samverkansperspektiv får dock inte leda till ökade projektinterna spänningar eller målkonflikter. Specifikt för Etiopien-projektet så önskas det att få med svenska småskaliga, kvinnliga entreprenörer inom skogsbruket.


 

SDG Impact Assessment av utbildningsprogrammen på Fakulteten för Naturvetenskap, Högskolan Kristianstad

Kontaktuppgifter

Namn: Ingemar Jönsson
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
E-post: ingemar.jonsson@hkr.se

1. Kort beskrivning av fallstudien

Fallstudien syftade till att utvärdera (i) i vilken omfattning de 12 utbildningsprogrammenpå Fakulteten för Naturvetenskap vid Högskolan Kristianstad haranknytning till de 17 globala målen, och (ii) vilken anknytning programmens samverkansaktiviteter har till hållbarhetsmålen. Studien genomfördes genom att tillsammans med var och en av de programansvariga gå igenom och fylla i SDG Impact Assessment-mallen med de 17 globala målen.Genomgången tog 1-2 timmar per program. Den ifyllda informationen överfördes senare till det webbaserade verktyget för SDG Impact Assessment.En sammanställning med alla program gjordes därefter för att tydliggöra vilka skillnader som finns mellan olika program.

2. Resultatfigur från SDG Impact Assessment Tool

Som exempel på resultat från SDG-analysernaav enskilda program visas härLandskapvetarprogrammet, och i de efterföljande två figurerna visas sammanställningar av resultaten för alla program avseende (i) antal SDG-mål som respektive program har anknytning till (vänster figur) och (ii) antal SDG-mål som respektive program har koppling till genom samverkansaktiviteter (höger figur).

 Resultatfigur från HKRResultatfigur från HKR 2

3. Viktigaste resultat/lärdomar

Utvärderingen visade att det finns stora skillnader mellanprogrammen både vad gäller programmens anknytning till SDG-målen, och i vilken utsträckning det finns samverkansaktiviteter inom programmen som har en anknytning till SDG-målen. Generellt vardet de mer specialinriktade och tekniska programmen som hademinst anknytning till SDG-målen. För de enskilda programmen gav utvärderingen en tydligare bild av och reflektion kring programmenskoppling till SDG-målen, och vilka mål det inte fanns någon kopplingtill. Även om utvärderingen var översiktlig och inte tillät fördjupning i hur utbildningarnas olika moment anknöttill SDG-målen gav den allmänt ökad kunskap om de globala målen och delmålen, och skapade därmed en bättre förutsättning att fortsättaarbetamed hållbarhetsmålen.Utvärderingen gav ocksåen ökad medvetenhet om att samverkan med omgivande samhälle kan ses som ett verktyg för att utveckla programmens hållbarhetsprofiler, och i vissa program fanns det en uppenbar utvecklingspotential för ökad samverkan kopplat till SDG-målen.

4. Hur skulle nya samverkansinitiativ kunna förstärka resultatet?

Implementeringen av de globala målen förutsätter en ökad samverkan mellan samhällets olika sektorer. Samverkan med omgivande samhälle-offentlig sektor, företag och andra organisationer -bör därför också ses som ett viktigt verktyg för att skapa ökad anknytning till de globala målen inom akademiska utbildningar. Samverkan ger kunskap om hur samhället är organiserat och arbetar med olika frågor, och ger därmed förståelse för det sammanhang där omställningen till ett mer hållbart samhälle ska ske. Kunskap om detta sammanhang, direkt förmedlat genom personer som arbetar i olika sektorer, kan ge insikter som inte nödvändigtvis ges genom den vanliga akademiska undervisningen och de läroböcker som används, och kan göra studenterna bättre förberedda att möta arbetslivet från ett hållbarhetsperspektiv. Samverkan inom utbildningarna kan skapas på många olika sätt, ex. genom gästföreläsningar, projektarbeten, studiebesök, verksamhetsförlagda kurser, och examensarbeten som görs i samverkan med aktörer inom andra sektorer.

Sidansvarig: GMV|Sidan uppdaterades: 2020-10-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?