Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Strategisk samverkan och SDGs - Universitetsövergripande arbetsmetodiker

SDG assessment – kartläggning av hur målsättningar i Chalmersklimatstrategi kopplar till FN:s globala mål och delmål

Kontaktuppgifter

Namn: Maria Djupström
Lärosäte:Chalmers tekniska högskola
E-post:maria.djupstrom@chalmers.se
Hemsida: www.chalmers.se

Detta case kopplar till temat ”Lärosätesövergripande strategier för samverkan”

Bakgrund – Allmän beskrivning

”Chalmers – för en hållbar framtid” är vår vision. Chalmers mål är att vara en föregångare ihur ett lärosäte kan bidraga till klimatomställningen. Vi står inför en global omställning från ett fossilberoende till ett klimatsmart samhälle. Alla sektorer i samhället måste medverka, inte minst forskning och utbildning. minska sin klimatpåverkan. Därför har vi åtagit oss att sänka våra utsläpp av växthusgaser till0 fram till 2045. Vi ska ha ett tydligtinslag av aktuella samhällsutmaningari utbildningarna och våra studenter ska varadelaktiga i resan mothållbaraoch klimatsmarta campus. Chalmers bidrag till den nödvändiga samhällstransformationen sker även genom att forskningsresultat sprids i samhället och att studenter som utbildats tar med sig kunskaperna till sina framtida arbetsplatser. Strategin har tagits fram genom en interaktiv process där alla Chalmersanställda har fått möjlighet att ge sin input. Strategins områdesinriktning, satsningar, åtgärder och handlingsplan är alla förankrade i de åtgärdsförslag och idéer som kommit in från såväl forskare, administratörer och tekniker, som annan undervisande personal och ledningsgrupp.Vår klimatstrategi tar avstamp i Klimatramverket och är nedbruten till sju områden. Inom respektive område finns strategiska ansatser och mål som ska leda till reducerade klimatutsläpp. Varje område är kartlagtgentemot FN:s globala hållbarhetsmål, för att identifiera såväl synergier med som konflikter mot Agenda 2030.

Genomförande – Syfte och motiv

För att bibehålla det breda hållbarhetsperspektivet genomförs en analys av vilka konsekvenser klimatstrategins strategiska ansatser och övergripande förbättringsaktiviteter har för att bidra till FN:s globala hållbarhetsmål och delmål. Givetvis bidrar vår klimatstrategi positivt till hållbarhetsmål 13 (Bekämpa klimatförändringarna), men vi kartlägger även vilka konsekvenser strategin får gentemot de andra globala hållbarhetsmålen. Detta är ett omfattande arbete som kommer att uppdateras vid behov. Kartläggningen och analysen genomförs med stöd av SDG Impact Assessment Tool (utvecklat av Chalmers och Göteborgs universitet inom Göteborgs centrum för hållbar utveckling). Resultatet från kartläggningarna används som underlag inför att ta fram såväl klimat- som hållbarhetsmålen.
 

Figur som visar resultatet från SDG assessmen utav fyra av de sju områdena i Chalmers klimatstrategi

Bild 1: Resultatet från SDG assessment utav fyra av de sju områdena i Chalmers klimatstrategi

En kartläggning och analys har genomförts för att identifiera hur klimatmålen förhåller sig till FN:s globala hållbarhetsmål och delmål. Ambitionen är att identifiera områden där det finns risk för att våra klimatmål hindrar Chalmers bidrag till de globala samhällsutmaningarna. I de fall där en risk för konflikt föreligger ska i första hand målet omformuleras och i andra hand en medveten prioritering göras. Avstämningar görsmed forskare inom respektiveområde.

Nästa steg – Förutsättningar och Nyttan

I samband med genomförandet av klimatstrategin kommer vidare konsekvensanalyser utföras och kartläggningarna gentemot FN:s globala mål och delmål kommer kunna genomföras på detaljnivå. Det kommer ge underlag till att fatta beslut om förbättringsaktiviteter i klimatarbetet och samtidigt ge en medvetenhet hur det kan komma att påverka hållbarhet i ett vidare perspektiv. Arbetet med att utföra kartläggningar av hur de klimatstrategiska ansatserna påverkar målsättningar i Agenda 2030 utförs i samverkan med forskare från olika discipliner. Detta har redan nu resulterat i planering av flertalet forskningsprojektdär forskare från såväl olika delar av Chalmers som med andra universitet ingår. I detta case visas att SDG-assessments kan ha mångbottnat nytta. För Chalmers räkning har det visat på den eftertanke som krävs när större strategiska satsningar ska genomföras på ett universitetsövergripande sätt, såsom till exempel ”Hur påverkans vår internationaliseringvid minskat flygresande?”. Samtidigt har det också visa på behov av ökad kompetens inom specifika områden, vilket i sin tur kan leda till ny och/eller utvidgad forskning, såsom till exempel behov av kvalitetsmässig ”ersättning”för långväga tjänsteresor via virtuella konferenser och cirkulära materialflöden i ett universitet.


 

Biosfärområden som ramverk för samverkan kring hållbar utveckling och Agenda 2030 - erfarenheter från KKR och biosfärsområde Kristianstads vattenrike

Kontaktuppgifter

Namn: Ingemar Jönsson
Lärosäte: Högskolan Kristianstad
E-post: ingemar.jonsson@hkr.se
Hemsida: www.hkr.se/en/research/man--biosphere-health-mabh/
vattenriket.kristianstad.se/1

Exemplet kopplar främst till forskningsstöd men har också anknytning till övriga temaområden.

Kort allmän beskrivning

Högskolan Kristianstad är beläget i ett av de omkring 700 biosfärområden som finns värden över, och som utsetts inom UNESCOs program Man and the Biosphere att vara ett modellområde för hållbar utveckling i ett lokalt sammanhang och på vetenskaplig grund. Biosfärområdet Kristianstads Vattenrike är det äldsta av sju svenska biosfärområden och beslutades 2005, samma år som den dittills största utvärderingen av tillståndet i världens ekosystem, Millennium Ecosystem Assessment(MEA), publicerades. I MEA betonades de mänskliga samhällenas direkta beroende av ekosystemenoch de tjänster de ger oss, och Kristianstad-området fanns där med som ett exempel på hur samverkan mellan organisationer på olika samhällsnivåer och mellan olika intressenter kan skapa hållbar samförvaltningen av naturresurser. Samarbete med forskning fanns också med som en del i denna samverkan, och i biosfärområdes-konceptet finns den akademiska forskningen och undervisningen med som en viktig del för att tillsammans med biosfärområdes-organisationernabidra till den lokala kunskapsutvecklingen inom hållbarhet. Högskolan Kristianstad har som lärosäte ännu inte utnyttjat den möjlighet som biosfärområdet erbjuder att profilera sig inom samverkan för hållbarhet, men en av högskolans forskningsmiljöer,Man & Biosphere Health (MABH), har under drygt 10 år haft ambitionen att ta rollen som akademisk samarbetspartner i biosfärområdet och utveckla ett nära samarbete med biosfärverksamheten vid Kristianstads Vattenrike. Denna text ger en kort sammanfattning av erfarenheterna från denna ambition.

Vad är motivet/syftet bakom initiativet?

Man & Biosphere Health (MABH) bildades 2009 i samband med ett högskolegemensamt initiativ att stötta utvecklingen av forskningsmiljöer på HKR. Syftet med satsningen var att befrämja forskningskulturen på lärosätet och öka samverkan mellan olika forskare inom HKR för att skapa större vetenskaplig konkurrenskraft. Ett årligt anslag till miljöerna möjliggör gemensamma aktiviteter som workshops, gästföreläsare, gemensamma resor, och annat som kräver en budget för att kunna genomföras. Idag finns 12 forskningsmiljöer på HKR, varav MABH är en av de större med 35 medlemmar (28 disputerade). MABH har från början varit en uttalat tvärvetenskaplig miljö även om den övervägande delen av forskarna alltid har varit naturvetare i grunden. Majoriteten av forskningen har en inriktning på tillämpad miljöforskning och ”människans påverkan på ekosystemen och dess effekter på biologisk mångfald och hälsa”. Kopplingen till biosfärområdet Kristianstads Vattenrike har funnits från forskningsmiljöns start, och återspeglas i namnet ”Man & Biosphere Health” som direkt anknyter till UNESCOs ”Man and the Biosphere” program. Ambitionen har varit och är till stor del fortfarande att utveckla och fördjupa samarbetet med biosfärverksamheten och att vara et t nav för forskning kring miljö och hållbarhet i biosfärområdet. Biosfärområdenas nära anknytning till de globala målen och Agenda 2030 tydliggjordes i Naturvårdsverkets rapport SwedishBiosphere Reserves as Arenas for Implementing the 2030 Agenda(Heinrup & Schultz 2017). Det internationella och nationella arbetet med att genomföra Agenda 2030 har därmed satt biosfärområdena i ett ännu starkare ljus än tidigare, som arenor och modellområden för hållbarhetoch den samverkan som detta förutsätter.

Vilka är förutsättningarna på ert lärosäte som möjliggjort genomförandet?

Strukturen med forskningsmiljöer som befrämjar samarbete mellan forskare inom tematiska områden, och de årliga bidragen från högskolan som gör det möjligt att finansiera tid för forskningsmiljöledare och gemensamma aktiviteter, har absolut befrämjat utvecklingen av mer samverkan med biosfärverksamheten. De gemensamma diskussionerna kring biosfärområdet som resurs har för forskarna medvetandegjort möjligheterna att samverka med det lokala samhället inom ramen för det internationella biosfärkonceptet. På motsvarande sätt har MABH utgjort en organisatorisk enhet på HKR som tydliggjort för biosfärenheten det intresse för samverkan som finns på lärosätet. Även etableringen av samverkanskoordinatorer på alla fakulteter, där ett av koordinatorskapen har haft inriktning mot ”vatten och biosfär”, har i viss mån också befrämjat samarbete med biosfärverksamheten. Utöver detta är det svårt att peka på några organisatoriska förutsättningar på HKR som har bidragit till samverkan med biosfärverksamheten, och utvecklingen av specifika samverkansprojekt representerar i stor utsträckning initiativ från enskilda forskare.

Vad är nyttan eller erfarenheten hittills?

Samverkan mellan MABH och biosfärverksamheten har definitivt utvecklats och tagit steg framåt sedan MABH bildades för drygt tio år sedan. Biosfärenheten har sedan 2010 och i samarbete med HKR/MABH arrangerat en årlig heldagskonferens (”Biosfär20XX”) där forskning inom biosfärområdet har presenterats för en bred publik. Flera forskningsprojekt har genomförts i nära samverkan med biosfärenheten, och forskningsansökningar har skrivits där samarbete med biosfärenheten utgör en viktig del. Möten har hållits för att diskutera aktuella frågor, gemensamma intressen, och uppslag till projekt. Många examensarbeten och perioder av verksamhetsförlagd utbildning har genomförts inom biosfärverksamheten av studenter inom biologi och landskapsvetenskap från HKR. Genom samverkan mellan MABH och en annan forskningsmiljö på Naturvetenskapliga fakulteten, Food and Meals in Everyday Life (MEAL), har också biosfärsamverkan utvidgats till andra forskare och forskningsområden utanför MABH. Det är tydligt att intresset för samarbete inom forskning har ökat, inte minst från biosfärverksamhetens sida.Trots denna på många sätt framgångsrika samverkan med biosfärenheten vid Kristianstads Vattenrike är det dock fortfarande relativt få personer på HKR som är involverade i konkreta samarbeten, och det saknas ett mer strategiskt långsiktigt och formaliserat samarbete, exempelvis i form av strategiska partnerskap. Högskolan Kristianstad som lärosäte har heller inte tagit några initiativ till att bygga upp ett bredare samarbete med biosfärverksamheten eller med Kristianstads kommun (som biosfärenheten tillhör) inom hållbarhetsområdet. Trots påtryckningar på högskolans ledning och försök att visa på den unika möjlighet HKR har att dra nytta av sitt läge i ettbiosfärområde, finns inga strategiska satsningar med koppling till biosfärområdet. Till viss del beror detta troligen på att HKR generellt saknar erfarenhet av att arbeta med strategiska partnerskap, kanske också kombinerat med en viss hemmablindhet och en syn på biosfärområdet som ett naturvårdsprojekt snarare än ett internationellt hållbarhetsprojekt. Biosfärområden har dock väldigt många förutsättningar på plats för utveckling av science-policy forskning med koppling till Agenda 2030, genom direkt anknytning till ett internationellt FN-ramverk och nätverk med fokus på hållbarhet och samverkan, och en lokal biosfärorganisation med nära kontakter till politik, myndigheter och intresseorganisationer, och en erfarenhet av att bygga samverkan mellan olika aktörer. I arbetet med att utveckla sitt hållbarhetsarbete kan de svenska lärosätena dra stor nytta av de möjligheter som dessa modellområden för hållbar utveckling erbjuder.


KTH - Strategiska partnerskap för hållbar utveckling

Kontaktuppgifter

Namn: Karin Larsdotter
Lärosäte: KTH
E-post: karinlar@kth.se
Hemsida: www.kth.se, www.kth.se/om/miljo-hallbar-utveckling/miljo-och-hallbar-utveckling-1.448091, www.kth.se/samverkan/partnerskap

Exemplet kopplar till temaområde Lärosätesövergripande strategier för samverkan

Kort allmän beskrivning

KTH har strategiska partnerskap med 13 olika organisationer: företag i olika teknikbranscher, Stockholms stad, RegionStockholm samt två forskningsinstitut (SEI och IVL). Partnerskapen innebär för KTH:s del att samhällsrelevansen i utbildning och forskning ökar. För partnerorganisationerna är nyttan att studenterna väntas vara framtida anställdaochatt den forskning som bedrivs på KTH är viktig för organisationernas verksamhet. De strategiska partnerskapen är en etablerad samverkansform som involverar stora organisationer med stor påverkan på samhället. Att tydligare styra dessa mot hållbarhetsutmaningar kan därför få stora positiva samhällseffekter samtgöra KTH mer relevant som samhällsaktör för en hållbar utveckling. SDG:erna kan användas i partnerskapen på tre nivåer:
1. Kommunikation:hur samverkansprojekt adresserar en eller flera SDG:er
2. Utvärdering:vilka SDG:er som adresseras eller riskerar att motverkas, exempelvis genom att använda https://sdgimpactassessmenttool.org/
3. Styrning:att välja och välja bort samarbetsprojekt, aktivt förstärka delar av projekt som gynnar SDG:er och minimera risker att motverka SDG:er.

Vad är motivet/syftet bakom initiativet?

KTH har som ambition att vara ett ledande universitet inom hållbar utveckling. Då samverkan är en viktig del av lärosätens verksamhet och dessutom beskrivs som en nyckel för att nå målen i Agenda
2030 är de strategiska partnerskapen en viktig pusselbit för KTH att kombinera hållbarhet och samverkan. Samverkan bedrivs på KTH i alla delar av verksamheten. Forskare och lärare samverkar redan med samhällsaktörer i exempelvis forskningskonsortier eller för att berika undervisningen med samhällsrelevans. På central nivå finns de strategiska partnerskapen som ska vara långsiktiga, ömsesidigt gynnsamma, och bidra till ökad kvalitet inom såväl forskning som utbildning. Dessa styrs mot hållbar utveckling i de övergripande styrdokumenten, men i de specifika styrdokumenten och i praxis behöver detta utvecklas. Hur kan SDG:erna och Agenda 2030 användas för att kommunicera, utvärdera, och styra mot mer hållbarhetinom de strategiska partnerskapen? Arbetsmetoder för detta tas fram inom KTH:s delprojekt i Agera.

Vilka är förutsättningarna på ert lärosäte som möjliggjort genomförandet?

Hållbar utveckling ären av fyra pelare varpå verksamheten ska vila, de övriga tre är internationalisering, jämställdhet och digitalisering. Hållbar utveckling uttrycks tydligt som ett mål i KTH:s övergripande styrdokument såsom Vision 2027, utvecklingsplaner och verksamhetsplaner både centralt och för olika delar av lärosätet. Hållbar utveckling och/eller samhällsutmaningar uttrycks som mål för samverkan i dessa styrdokument. Dessutom finns en policy för hållbar utveckling, hållbarhetsmål och miljöledningssystemet ISO 14001 som styr KTH:s arbete mot hållbarhetsmålen. Sedan 2019 har KTH även en klimatstrategi och flera klimatmål inom ramen för de svenska lärosätenas klimatramverk. KTH har alltså höga ambitioner när det gäller hållbar utveckling och vill vara ledande och ta sitt ansvar som tekniskt universitet. Agenda 2030 pekar också på vikten av samverkan mellan samhällsaktörer för att nå de globala målen för hållbar utveckling, och att forskning och utbildning är centrala. KTH har en vicerektor för hållbar utveckling som ansvarar för detta på hela lärosätet, samt en hållbarhetschef som ansvarar för att med miljöledningssystemet styra mot målen. Till vicerektorn och hållbarhetschefen finns även KTH Sustainability Office knutet, med tjänstemän som arbetar med hållbarhetsfrågor för olika delar av verksamheten. När det gäller KTH:s Agera-case om strategiska partnerskap så samverkar KTH Sustainability Office med KTH näringslivssamverkan som håller i de strategiska partnerskapen. Varje partnerskap har en partnerledare i den centrala administrationen, samt en partneransvarig inom fakulteten och en motsvarande ansvarig hos partnern. Inom projektet jobbar projektledaren främst mot partnerledare och partneransvariga på KTH för att tillsammans med dem utveckla lämpliga arbetssätt.

Vad är nyttan eller erfarenheten hittills?

Hittills har arbetet haft fokus på förankring, kompetenshöjning, kommunikation och styrning:

  • Workshop om SDG:erna för partnerledare.Syftet äratt partnerledarna ska kunna arbeta med detta i sina partnerskap. Erfarenhet: Det är nödvändigt att höja HU-kunskapen hos partnerledarna. Detfinns behov av att följa uppmedvarje partnerskap för sig.
  • Konferensen KTH Sustainability Research Day 2019 hade strategiska partnerskap som tema. Prorektor, med högsta ansvaret för partnerskapen, inledningstalade.Vissa partnerskap ingick i scenprogrammet, andra i utställningsdelen. Här kommunicerades hur partnerskapen bidrar till hållbar utveckling. Erfarenhet: bra sätt att synliggöra det som redan görs. Det knöts även nya kontakter under evenemanget.
  • Prorektor och vicerektor för utbildning har haft möten med alla partnersom framtida samarbetsområden. Ett önskemål från partners var cirkulär ekonomi. Ett seminariumom CE genomfördes via Zoom, med presentationer från KTHoch partners samtworkshops om nya gemensamma utbildningssatsningar ochforskningsprojekt. Erfarenhet: Ett effektivt sätt att nätverka ochfå nya idéer. Flera nya kontakter togs.
  • I partnerskapen med SEI och IVL har Memorandum of Understanding förnyats att inkludera skrivningar om HU. Dessa skrivningar ska kunna inkluderas i andra partnerskap också.

 

Generella lärdomar:
Vilja och formell styrningfinns via de generella styrdokumenten. När det gäller MoU:er och KPI:er inom partnerskapen finnsinte HU uttalat i de flesta fall. Det behöver finnas mer kunskap om HUR saker ska göras. Seminariet var ett exempel somkan användas för andra hållbarhetsutmaningar. Det kommer även att hållas en match-making mellan partners och lärare för nya samarbeteninom hållbar utveckling inom utbildning.

Planer framöver med avseende på erfarenheterna hittills:
- Fler seminarier för alla partners + KTH på gemensamma HU-teman
- Coacha individuella partnerskap för att kunna styra mot HU mer
- Utveckla ett generellt ”kit” till partnerskapen för att styra mot HU, i samarbete med partnerledare och partneransvariga på KTH.


Richer Business

Kontaktuppgifter

Namn: Paula Wennberg
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
E-post: paula.wennberg@ltu.se
Hemsida: richerbusiness.eu/1

Exemplet kopplar till innovationsstöd.

Kort allmän beskrivning

Richer Business är ett digitalt verktyg för företag och organisationer som vill bli mer inkluderande och samtidigt mer konkurrenskraftiga genom att ta tillvara en större mångfald av kompetens och drivkrafter i utvecklingav nya produkter och tjänster. Genom att jobba med scenarion inom sex olika områden kan en organisations affärs-och verksamhetsmodell bli mer jämställd och framgångsrik. Richer Business-verktyget harutvecklatsi samarbete medforskarefrån flera olikadiscipliner, IT-företag och kommuner i ett pågående projekt Gender Smart Arena. Gender Smart Arena koordinerasav Luleå tekniska universitet i syfte att stärka samverkan mellan universitet, företagoch offentlig sektor med inriktning mot praktisk jämställdhetsintegrering. Syftet är vidare att stärka innovationsförmågan och konkurrenskraften i regionens små och medelstora företag. Gender Smart Arena är ett innovationsprojektsprunget ur tidigare erfarenheter och samarbeten vidGender Contact Point, en samverkans-och resursplattform som drivs av Centrum för Distansöverbryggande Teknikvid universitetet. Gender Contact Point bildades för att underlätta för regionens företag, offentlig sektor och andra aktörer att ta del av och få nytta av forskningens resultat och kunskap inom genus, jämställdhet, mångfald och innovation. Samverkan har varitoch ärgivande för alla parter. De externa parterna efterfrågar användbar kunskap baserad på vetenskap och forskningens kvalitet förbättras när frågeställningar vrids och vänds från olika perspektiv.

Vad är motivet/syftet bakom initiativet?

Richer Business-verktyget skage bättre jämställdhet och bättre affärer. Verktyget låter användarna självkritiskt granska hur just deras organisation agerar inom olika scenarion med fokus på sex områden: kundvärde, kapital, kompetens, kollaboration, kommunikation och kultur. Richer Businessutgår från ett normkritiskt perspektiv på företagande och innovation genom att utmanaetablerade föreställningar om vems behov, intressen, idéer och kompetenser som ska vara vägledande för hur framtidens varor, tjänster och värdekedjor formas. Det leder till att fler värdefulla perspektiv tas tillvara, att vi får produkter och tjänster som kan utvecklas av, tilltala och vara till nytta för fler människor. Inkluderandeoch jämställdaaffärs- och verksamhetsmodellerhandlar om att tillvarata en mångfald av människor, idéer och drivkrafter för att öka värdeskapandet i en organisation. När olika perspektiv möts uppstår en bredare förståelse av vilka utvecklingsbehov som finns i organisationer och samhällen. Verktyget hjälper organisationeratt se vilka lösningar som har störst potential att förbättra olika människors livskvalitet och välmående. Det skapar förutsättningar för att utveckla lösningar som är hållbara ur ekonomiska, sociala ochmiljömässiga perspektiv. Richer businesskan på så sätt bidra till att uppfylla de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och hantera aktuella samhällsutmaningar inom hälsa, arbete, integration, digitalisering, miljö mm.

Vilka är förutsättningarna på ert lärosäte som möjliggjort genomförandet?

Mål, strategier och uppföljning samt organisering av arbetet med processer och rutiner har stor betydelse för lyckad samverkanoch innovationsarbetemed omgivande samhälle. Inte mindre viktig är arbetsplatskulturen och ledarskapet som möjliggör och stödjer innovationsarbetet. I en organisation som uppmuntrar öppen dialog kring nya idéeroch ger sina medarbetare stor frihetatt testa sina idéer producerasflera innovationer. Richer Business är den senaste innovationen som tagits fram medforskare, företag och kommuner vid Centrum för distansöverbryggande teknik (CDT). CDT är en centrumbildning vid Luleå tekniska universitet som sedan 25 år bedriver integrerad forskning, utveckling ochinnovation i samverkan med IT-intensiva företag, myndigheter och andra samhällsaktörer. CDT har en lång tradition avatt initiera och samordna innovationsprojekt. Under ett projektskapas nyckeltillgångar såsom arkitekturer, ny teknik, metoder och modeller. Om projektetvisar sig vara mycket framgångsriktkan resultaten leda till innovationer i form avprodukter, tjänster, prototyper eller affärsidéer. En av CDT:s styrkor är ett omfattande nätverkav samarbetspartersom täcker både privat och offentlig sektor, multinationella företag och små och medelstora företag samt akademiska och icke-vinstdrivande organisationer.

Vad är nyttan eller erfarenheten hittills?

Historiskt har företags-och innovationsutveckling kretsat kring ett fåtal människor och perspektiv, främst män med expertis inom teknik, industri och naturvetenskap. Det innebär att andra grupper inte fått samma chans att påverka utbudet och utformningen av framtidens produkter, tjänster och värdekedjor. Det har lett till att utvecklingsbehov missats och att de lösningar som utvecklats inte alltid är
användbara för avsedda målgrupper eller verksamhetsområden. Dessa exkluderande mönster inom företags-och innovationsområdet kan kopplas till faktorer som kön, ålder, ursprung, utbildning, plats mm. Innovationsutveckling och samverkan mellan privata och offentliga aktörer kan ge lösningar och svar på hur samhällets utmaningar kan bemötas. Det är också viktigt att forskningsresultat förnyas och fördjupas både för den mer teoretiska forskningen och den tillämpade och interaktiva forskningen samt att forskningsresultat kommer till användning i samhället. Inom ramen för det pågående projektetGender Smart Arena har vi också fått en möjlighet att arbeta med strategiska frågor som handlar om att säkerställa långsiktig och hållbar samverkan mellan universitet, företag, offentlig sektor och andra aktörer inom området genus, jämställdhet, mångfald och innovation. En kritisk faktor för långsiktig samverkan är finansiering eftersom hittills har verksamheten vid Gender Contact Point finansierats med enbart kortsiktiga projektmedel. Partnerskapet kommer att utvidgas och vi håller på att skapa en mer långsiktig och hållbar samverkans-och finansieringsmodell för Gender Contact Point. Slutfasen av Gender Smart Arena-projektet har präglats av Coronapandemin som påverkat och än påverkar projektet, universitetet samt de deltagande företagen och kommunerna på flera olikasätt. Universitetsanställda har arbetat hemifrån och fysiska möten har ersatts med möten på nätet. Coronapandemin har medfört ekonomiska konsekvenser för företagen och deras kunder. Kommunerna med sin kärnverksamhet inom skola och omsorg är hårt drabbade av krisen såsom hela samhället. Projektet är nu mitt i tidskrävande omställningav spridningsarbetettill onlineaktiviteter. Projekttiden har därför förlängts med tre månader för att möjliggöra en effektiv spridning av projektets resultat inklusive Richer Business, det digitala verktyget för inkluderande affärs- och verksamhetsprocesser.


Nätverket för hållbar utveckling vid Mittuniversitetet – Ett exempel på medarbetardriven förändring av en akademisk organisation

Kontaktuppgifter

Namn: Catrin Johansson
Lärosäte: Mittuniversitetet
E-post: Catrin.Johansson@miun.se
Hemsida: www.miun.se/mot-mittuniversitetet/universitetet/hallbar-utveckling

Projektet kopplar till temaområdet Lärosätesövergripande strategier för samverkan.

Kort allmän beskrivning

Nätverket för hållbar utveckling vid Mittuniversitetet bildades hösten 2016 efter ett initiativ att samla medarbetare engagerade i forskning och utbildning för att driva hållbarhetsfrågorna vid universitetet. Nätverket har sedan dess fungerat som inspirationskälla och plattform för samverkan över ämnesgränser och fakultetsgränser, och bidragit till att hållbarhetsfrågorna kommit på agendan och drivs mer strategiskt. Konkreta resultat av nätverkets arbete är att hållbar utveckling är en tydlig del av Mittuniversitetets strategi, finansieringen av ett projekt som föreslog mål, organisation och aktiviteter för hållbar utveckling; rekrytering av två hållbarhetskoordinatorer, och undertecknande av Klimatramverket.

Vad är motivet/syftet bakom initiativet?

Nätverket för hållbar utveckling syftar till att fungera som ett forum för att samverka, inspirera varandra och driva hållbarhetsfrågorna inom Mittuniversitetet. Samverkan är tydligt kopplad till de 17 målen inom Agenda 2030.

Vilka är förutsättningarna på ert lärosäte som möjliggjort genomförandet?

De viktigaste förutsättningarna för bildandet av Nätverket var ett antal engagerade medarbetare från olika ämnen och avdelningar –bland annat Ekoteknik och hållbart byggande, Biologi,
Matematik, Medie-och kommunikationsvetenskap, Sociologi, Psykologi, Statsvetenskap, Pedagogik, Genusvetenskap, Kemi och Kvalitetsteknik –för att nämna några. Det finns vid Mittuniversitetet inte någon samlad organisation för hållbarhetsfrågorna, vilket också säkert bidrog till behovet av att starta ett nätverk. Rapporteringen till Naturvårdsverket sköts av ekonomiavdelningen, liksom hanteringen av tjänsteresor, medan forskning och utbildning är fakulteternas ansvar. När Mittuniversitetets nya strategi diskuterades, genomfördes en ambitiös process med ett flertal diskussionsträffar och seminarier för att fånga upp medarbetarnas synpunkter. Hållbar utveckling var här inte ett givet tema, men vikten av att inkludera dessa frågor i strategin framkom vid flera seminarier. Numera är målet: ”Att öka” integrationen av hållbar utveckling i forskning och utbildning” ett av de centrala målen i strategin. Även UKÄs tematiska utvärdering av hur lärosätena implementerar hållbarhetsfrågorna i sin verksamhet bidrog, eftersom Mittuniversitetet, liksom många andra lärosäten fick rekommendationen att utveckla arbetet med hållbar utveckling. Det projekt som genomfördes aven grupp medarbetare från olika verksamheter: förvaltning och akademi kartlade behovet av en ökad styrning och organisation av hållbarhetsfrågorna och tog fram rekommendationer och prioriteringar. Rapporten ledde därmed till att två hållbarhetskoordinatorer rekryterades och anställdes vid de båda fakulteterna hösten 2019.

Vad är nyttan eller erfarenheten hittills?

Nätverket har möten varannan vecka via Zoom för att möjliggöra deltagande från de båda campusorterna Sundsvall och Östersund. Vid mötena förmedlas nyheter, initiativ och exempel, och agendan är helt styrd av deltagarna. Vid något tillfälle per år samlas nätverket för en fysisk träff och samlas kring viktiga frågor och nya aktiviteter. De nya hållbarhetskoordinatorerna är engagerade i nätverket, och har under året arbetat med att inventera verksamheten inom forskning och utbildning, utveckla hemsidan, och stötta nya samverkansinitiativ –exempevis följande:”Friday talks” ett initiativ där studenter planerar för en seminarieserie ”Hållbarhetsjakten” –en workshop driven av innovationskontoret för att stimulera sista-årsstudenter till nya affärsidéer relaterade till de 17 hållbarhetsmålen inom Agenda 2030”Jamtli living university” –planering och byggande av en urban ekoby i Östersund”Education with sustainability” –en tvärvetenskaplig konferens (online 13 augusti 2020) som fokuserar på utmaningar som alla aspekter av utbildningstår inför när de undervisar för en hållbar framtid.”Mistra Sport & Outdoors” – ett program för att skapa kunskap och lösningar för ökad hållbarhet inom idrotten och friluftslivet.Utmaningarna för nätverket är fortfarande att det saknas en samlad organisation och ansvariga för hållbarhetsfrågorna, liksom otydliga ansvarsområden för hållbarhetskoordinatorerna. Tid och resurser är som alltid avgörande för att kunna utveckla forskningsansökningar och utbildningsinitiativ. En positiv nyhet (juni 2020) är attrektors strategiska medel finansierar ett treårigt projekt som ska ta fram en utbildning för medarbetare om hållbar utveckling. En central Klimatstrategi håller på att arbetas fram som styrelsen ska fatta beslut om i december 2020.


 

Institutional strengthening for catalysing forest sector development project in Ethiopia

Kontaktuppgifter

Namn: Marnie Hancke; Ylva Hillbur
Lärosäte: Sveriges lantbruksuniversitet
E-post: marnie.hancke@slu.se; ylva.hillbur@slu.se
Hemsida: hwww.slu.se/en/collaboration/international/slu-global/projects-and-themes/programmes/ethiopias-forest-sector/

Exemplet kopplar till temaområdena Lärosätesövergripande strategier för samverkan, Innovationsstöd, Forskningsstöd

Kort allmän beskrivning

SLU deltar aktivt i ett stort antal kapacitetsutvecklingsprogram med finansiering från Sida, EU-kommissionen med flera. Programmet som är i fokus för AGERA-samarbetet handlar omatt stödja etiopiska staten och andra aktörer i landet att utveckla en hållbar skogssektor. Programmet leds av den etiopiska myndighetenEnvironment, Forest and Climate Change Commission. SLU leder ett svenskt konsortium som ger stöd till kapacitetsutveckling i vissa komponenter i programmet. Det SLU-ledda svenska teamet ger stöd till policy- och institutionell utveckling, småskalig skogsindustriutveckling, kapacitetsutveckling för rådgivningspersonal inom skogssektorn, gender mainstreaming, övervakning av biologisk mångfald i brukade skogar samt urban greening. Samarbetet startade 2019 och pågår fram till 2021 med en uttalad ambition från Sida att ge fortsatt finansiering efter 2021. För övrigt har SLU:S deltagande i AGERA lett till en bred lansering av SDG impact assessment verkyget inom verksamheten (se närmare beskrivning under punkt 5).

Vad är motivet/syftet bakom initiativet?

Etiopiska regeringen har nyligen arbetat fram en plan för skogsbrukets utveckling i Etiopien. Bakgrunden är att det anses finnas en stor potential att utveckla ett hållbart skogsbruk som kan bidra till landets stora behov av skogsprodukter. Etiopien importerar idag sågade trävaror och träbaserade färdiga produkter till betydande värden som skulle kunna produceras i landet. Dessutom finns ett stort behov att skapa arbetstillfällen för en snabbt växande ung befolkning. För att kunna nå ambitionerna i planen för skogsbrukets utveckling krävs kapacitetsbyggnad inom flera områden. Etiopierna har därför vänt sig till Sida och UNDP för att få stöd i det arbetet. SLU har tidigare deltagit i långsiktig uppbyggnad av den akademiska miljön inom det skogsvetenskapliga området och på förslag från etiopierna engagerades SLU för att delta i planeringen av projektet.
En så stor ambition som att utveckla en hel ekonomisk sektor berör naturligtvis många av de hållbara utvecklingsmålen. Det grundläggande syftet i all utvecklingsorienterad verksamhet är ju fattigdomsbekämpning men ekonomisk utveckling inom de areella näringarna får konsekvenser bl.a. för jämlikhet, ägande- och brukningsrätt, företagande, arbetsmarknad, arbetsmiljö, vattenhushållning , och biodiversitet. Den etiopiska regeringens utvecklingsambitioner för skogssektorn genomsyras av en stor medvetenhet om nödvändigheten av ett brett hållbarhetsperspektiv vid implementeringen av olika insatser men statliga och regionala myndigheters kapacitet att styra utvecklingen mot genomförande av SDGer samtidigt som man måste ge utrymme för utvecklandet av skogsbruksverksamhet är begränsad. Projektet innebär samverkan på flera olika plan, både mellan svenska partners (som består av flera institutioner på fyra av SLUs campusorter, Skogsstyrelsen och Eco-Innovation Foundation, en utvecklingsorienterad stiftelse) och mellan svenska och etiopiska partners där olika verksamhetskulturer bryts mot varandra.

Vilka är förutsättningarna på ert lärosäte som möjliggjort genomförandet?

SLU:s internationella engagemang sträcker sig över mer än ett halvt sekel och är i linje med Sveriges politik for global utveckling. I policyn för SLUs globala bidrag till Agenda 2030 prioriteras sex breda områden som återspeglar universitetets uppdrag och styrkor. SLU Global är en enhet på ledningskansliet som stödjer universitetets samverkan med aktörer i låginkomstländer. Vidare är den starka tematiska kompetens som finns på SLU och i Sverigeinom hållbar skogsförvaltning, samt tidigare samverkan under flera årtionden med Etiopien som bland annat har resulterat i uppbyggnaden av skogshögskolan Wondo Genet avgörande förutsättningar för genomförandet. Den mycket väletablerade samverkan mellan SLU och Skogsstyrelsen, och även Eco-Innovation Foundation, är en god grund för att skapa ett starkt svenskt stöd till etiopiska partners i programmet.Vid SLU finns en stark tradition av att samverka med de gröna näringarna. SLU:s satsning 2011 på att inrätta anställningar som så kallade samverkanslektor (universitetslektor med ett särskilt uppdrag om samverkan med icke-akademiska partners) är ett tydligt erkännande av den starka samverkanstraditionen som finns inom organisationen. En specifik samverkansorganisation har utvecklats på vissa håll (t ex Partnerskap Alnarp) och är under utveckling på andra (Partnerskap skog). Sedan 2009 har det funnits en vice-rektor med ansvar för samverkan vid SLU. Frågor relaterade till Agenda 2030 faller inom ansvaret för vice-rektorn för internationella relationer. En tät dialog mellan dessa ansvarsområden är en förutsättning för att arbeta med frågorna på ett integrerat sätt. I SLU:s nuvarande och kommande strategi har Agenda 2030 en självklar plats då universitetets områden för FoU berör bevarandet och det hållbara brukandet av de biologiska naturresurserna.

Vad är nyttan eller erfarenheten hittills?

Etiopien-projektet har på flera områden fått en bra start. Det svenska konsortiet har tillsammans med olika etiopiska partners genomfört en rad s.k. ”gap studies” som syftar till att kartlägga var svagheter och flaskhalsar inom olika tematiska områden finns. De studierna har omfattat skoglig myndighetsverksamhet, genderfrågor inom skogsnäringen, skogsrådgivningsverksamheten och förutsättningar för småskalig skogsindustriell verksamhet. I augusti 2019 arrangerades en workshop där dessa studier presenterades för
en bred samling av olika aktörer. Vidare har det skett en utveckling av studieplaner och ett undervisningsmaterial för utbildning av skogsrådgivare i ett s.k. ”Trainers of Trainers” upplägg. På den skogsindustriella sidan har utrustning för småskalig sågverksverksamhet inköpts och en demonstrationsanläggning är under uppbyggnad på Wood Technology and Research Center i Addis Ababa. Den första kursen där genomfördes i januari 2020. Coronapandemin har lett till ett tillfälligt stopp för alla aktiviteter som kräver resande men projektet upprätthåller en kontinuerlig mötesaktivitet. Det finns flera områden där det finns betydande utmaningar som har med samverkan att göra. Ett är balansen för svenska partners mellan att vara en stödjande eller en implementerande verksamhet. Det finns hos etiopiska partners en vilja att det svenska konsortiet på egen hand genomför aktiviteter där det ur ett kapacitetsbyggnadsperspektiv vore bättre att etiopierna ansvarar för genomförande med svenskt stöd. Ett exempel på det är att det finns en ambition att ta fram en skogsstatistiks årsbok för Etiopien. Idén har varit att etablera en statistisk enhet på skogsmyndigheten i Etiopien men etiopierna känner osäkerhet inför detta och ser hellre att en internationell konsult gör jobbet vilket knappast bygger så mycket nationell kapacitet. Ett annat svårarbetat område är genderfrågorna. Hur får man genomslag för frågor kring gender i en sektor där beslutsfattare nästan uteslutande är män? Frågan diskuteras gärna men när det kommer till de konkreta, avgörande besluten blir det aldrig en tung, viktig fråga. Ett tredje problemområde är svårigheten för de statliga strukturerna (myndigheter, forskningsinstitut, universitet) att släppa in privata aktörer i program som detta. Småföretagande är ett väldigt abstrakt begrepp för det statliga tjänstemännen och det finns väldigt lite förståelse för de villkor som en kommersiell verksamhet lever under.Det är en fördel att vice-rektor för internationella relationer ger stor vikt åt arbetet med Agenda 2030, det skapar acceptans på universitetsledningsnivå samtidigt som det underlättar för förankring på institutionsnivå. Avseende arbetet med att sprida information om SDG impact assessment tool så gäller det att identifiera nyckelaktörer vid SLU som i sin tur har nytta av att använda sig av verktyget samtidigt som de kan bidra till att sprida kunskap om det. Vi bedömde både Grants Office och SLU Holding som nyckelaktörer, eftersom både forsknings- och innovationsfinansiärer redan kräver eller kommer att kräva att projektbeskrivningar visar en koppling till hållbarhetsmålen. Dessutom kontaktades Gruppen för hållbart ledarskap i akademin, som ansvarar för vidareutbildning inom samverkan [https://internt.slu.se/min-anstallning/kompetens-och-karriarutveckling/ledar-medarbetarskap/ledarutvecklingsprogram/slu-samverkansledare/]. Agenda 2030 har hittills inte inkluderats i vidareutbildningen av samverkanslektorerna, men bedöms vara en centralaspekt när kursen ska vidareutvecklas. SDG impact assessment verktyget kommer också att presenteras för och användas av doktorander/post-docs i en global online-kurs som SLU planerar att genomföra hösten 2020 inom Global Challenges University Alliance, en allians av ett tiotal lantbruks- och life-science universitet. Inom alliansen har man sedan tidigare enats om att man ska bidra till att nå hållbarhetsmålen genom samhällsengagemang, utbildning, och forskning [https://internt.slu.se/nyheter-originalen/2018/12/global-challenges-university-alliance-forbinder-sig-till-hallbarhetsmalen-agenda-2030/].

Ytterligare en verksamhet som bedöms ha stor nytta av verktyget är SLU:s miljöanalys. Miljömålsarbetet bedrivs i 12 program och anknyter till arbetet med de globala hållbarhetsmålen. Denna anknytning kan dock bli tydligare, för både interna och externa, därför startas nu ett arbete för att tydliggöra bidragen till Agenda 2030. Att SLU till regeringen ska redovisa hur myndigheten, i sin kärnverksamhet, arbetar med att använda Agenda 2030 som verktyg i omställningen till ett hållbart samhälle sätter positiv press på organisationen att fundera och diskutera på olika nivåer hur detta ska göras. Detta har lett till att olika delar inom administrationen, som annars inte brukar samarbeta, nu träffas regelbundet för att diskutera vad det innebär för organisationen och hur rapporteringen bör göras. Från den gruppen sprids idéer och verktyg inom organisationen. En utmaning kan vara att övertyga den enskilde forskaren om nyttan med att se den egna forskningen i ett större perspektiv/systemperspektiv, när det är mycket som ska hinnas med (forskning, utbildning, samverkan, kommunikation, publicering, meritering etc.).Agenda 2030 är en politisk deklaration och det ligger en utmaning i att den fria forskningen inte reduceras till att servera politiskt hållbara lösningar. SLU:s unika uppdrag om att bedriva miljöanalys skapar de bästa förutsättningar till att kunna presentera faktabaserade beslutsunderlag. Användandet av SDG impact assessment verktyget i olika sammanhang har resulterat i ett mycket positivt intryck. Verktyget är enkel i användningen, är ett bra stöd att ta sig genom de 17 hållbarhetsmålen och kan användas i många olika sammanhang, allt från stora samverkansprojekt till policydokument, vilket gör att acceptansen är stor. Men vi har också upptäckt begränsningar med verktyget och skulle gärna vilja bidra till en vidareutveckling.

 

Sidansvarig: GMV|Sidan uppdaterades: 2020-10-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?