Urban Futures parter arbetar tillsammans för att identifiera regionala och lokala samhällsutmaningar och frågeställningar där ny kunskap behöver skapas för att utveckla Västa Götaland i en hållbar riktning. Urban Futures har följande två fokusområden:
Städer står för merparten av de globala klimatutsläppen och är samtidigt nycklar i omställningen till ett mer hållbart samhälle, där utsläppen kraftigt begränsas. Situationens allvar kräver omedelbara åtgärder.
Generellt sett har städer goda förutsättningar att minska klimatpåverkan, genom till exempel samutnyttjande av resurser och implementering (införande och förverkligande) av tekniska och sociala innovationer. Genomförandet av åtgärder stöter dock ofta på målkonflikter. Samtidigt som den byggda miljön förtätas behöver vi till exempel tillgodose behovet av grönytor och offentliga mötesplatser, bevara och utveckla viktiga natur- och kulturvärden, öka användningen av kollektivtrafik och cykel, och ställa om till cirkulära material- och resursflöden och slutna kretslopp.
Frågorna involverar alla samhällssektorer och beslutsnivåer, från den enskilda individen till civila, privata, akademiska och offentliga organisationer, till den politiska ledningen. De åtgärder som genomförs behöver sätta människans behov i centrum, motverka växande ojämlikheter, och ta hänsyn till att medborgarnas välbefinnande och utvecklingsmöjligheter till stor del påverkas av hur städer utformas, formas och förvaltas. Samtidigt står städer inför en framtid där effekterna av klimatrelaterade händelser kan bli stora, med många människor och ekonomiska tillgångar samlade på en relativt begränsad yta.
Inom det här fokusområdet prioriterar vi därför projekt som stödjer städernas handlingskraft i klimatarbetet på ett sätt som inte ökar ojämlikheten och skapar konflikter mellan olika samhällsgrupper.
För att uppnå städer och samhällen där människor och mänskliga behov sätts i centrum inom miljömässigt motiverade ramar behöver olika synsätt, expertområden, praktiker och frågor överbryggas och integreras. Utformningen av den hållbara staden och samhället baseras på en bred och lokalt förankrad kunskapsbas, där flera erfarenheter, företrädare för olika samhällsfunktioner och kunskapsbärare tillsammans definierar utmaningar och problem samt utformningen av lösningar.
De senaste åren har samverkan i forskningsprojekt flyttat fram positionerna för transdisciplinära metoder och samskapande nyttogörande av forskning. Vi vet att många av samhällets utmaningar kräver bred och djupgående samverkan, och att ett hållbart samhälle behöver vara rättvist och inkluderande, där invånarna får goda förutsättningar att påverka samhällsutvecklingen.
Ändå saknas verktyg för att genomföra genomgripande förändringar. Det krävs en förändring kring vad vi väger in i avgörande beslut, och hur vi hanterar gränsöverskridande utmaningar inom och mellan befintliga strukturer och organisationer. Risken är annars att vi genom nya lösningar, skapar nya problem.
Att organisera sig och samarbeta gränsöverskridande och agera för hållbar utveckling i en komplex och föränderlig omvärld, är en utmaning som delas av många städer, samhällen och regioner runtom i världen. Nya incitament, ansvarssystem, arbetssätt, innovationer och kompetenser behöver utvecklas för att bemöta de frågor som väcks både inom och mellan befintliga organisationer, liksom mellan olika discipliner, praktiker, intressesfärer, geografiska avgränsningar, och beslutsnivåer.
Detta fokusområdet syftar därför till att utarbeta modeller och arbetssätt som möjliggör att vi både enskilt och tillsammans bättre kan se och hantera svåröverskådliga och gränsöverskridande problem i utvecklingen städer, samhällen och regioner, och de målkonflikter de ofta genererar.